t-shirt weather

I Lyon skiner solen som vanligt. Jag ar ledig pa mandagar, men tvingade anda upp mig sjalv redan klockan nio for att skriva min litteraturresumé. Jobbade hart i tva timmar och tyckte sen att jag gjort mig fortjant av lite jordgubbsyoghurt. Eftersom vi anny inte har fatt internet till var lagenhet, akte till universitetet for att utnyttja datasalen lite. Har ar det ocksa soft.
Det kanns helt virrigt att jag far pengar for det har. Jag har det verkligen skamligt bra. Men jag tycker naturligtvis egentligen att det ar en sjalvklarhet att studenter ska fa ha det bra, men det ar bara sa sjukt att det fortfarande finns folk som jobbar pa t.ex. CityMail och far 13800 innan skatt for att forstora sina knan i svenskt hostregn. Det finns ingen rim och reson (eller skulle ni saga inget rim och reson? det heter ju faktiskt inget rim...). Hoj brevbararlonerna, sank arbetstiderna.

Jag laser om den nya svenska budgeten. Alltsa. Jag hatar borgerligheten sa mycket. Det ar verkligen rent och skart (skärt som i rosa...) hat som jag kanner! Jag hatar Urban Backstrom. Jattemycket. Varfor hatar jag dem? Jag hatar dem inte for att kulturministern inte har betalat tv-licensen... Na, lite haltande moral kan jag sta ut med (Jag har ocksa fifflat i mina dar. T.ex. har jag druckit massor av min fars avdragsgilla kaffe), men nar en multimiljonar som Urban Backstrom blir glad da bara maste jag bli arg! Ar det konstigt att en rik gubbjavel tycker att den borgerliga budgeten ar bra?
Personligen ar jag en av de stora forlorarna pa den nya budgeten. Eftersom jag glomde att rapportera till SEKO att jag ar student betalar jag fortfarande full fack- och a-kasseavgift, kommer jag att bli skitfattig nar de hojer alla sadana avgifter. Stackars mig.

Ok. Skjut en snut!
Na, jag bara skojar ju.

jag kan ju beratta lite om mitt mote med ekologist-anarkisterna som bjuder skolan pa mat. De levde upp till alla fordomar man kan ha. Vi satt pa kuddar pa golvet. Jag hade minst har av alla. Jag och Britta hade modernast klader. En joint skickades runt med jamna mellanrum (nada mamma, jag rorde den inte ens) och efter att diskussionen, som jag naturligtvis knappt forstod halften av, tagit slut, kakade de pasta med ost och drack rosévin. Jag akte hem, och raknar denna kvall, trots ett visst passivt intag av marijuana, som en av de tva vita kvallarna forra veckan.

Kollektivtrafikschaufforerna strejkar fortfarande! Jag har ingen aning om varfor, men fan jag ar ju kommunist. Klart att jag stodjer dem.

I ovrigt da? Jag har kommit pa att Olle Adolphssons lat trubbel ar hur bra som helst. Det ar formodligen den basta text som finns pa svenska. Jag har hort den i tre versioner: Olle Adolphssons stompvisa, Hakan Hellstroms poppiga och nan kvinna som sjunger den med sentimentalt strak-och-blas-komp. Och jag tanker att det finns behov av en fjarde version, mer dramatisk, med vaxelbas (forstas).

Fan jag skams nastan over att jag inte gor nagot vettigt med min tid i Frankrike. Jag har snart forspillt en hel ledig mandag pa att sitta i universitets datasal. Jag ska nog aka hem och laga mat nu. Och lasa Albert Camus. Djuping-litteratur pa franska, med en kopp starkt kaffe i naven - det ar min melodi det.