Arabiska

Jag var på ganska bra humör alldeles nyss. Jag hade skrivit ett ganska långt och inte helt förskräcklig inlägg på min och Lydias musikblogg (pitbull.bloggspace.se, fråga inte varför den heter så) men så när jag skulle sudda ut en liten sista grej hade jag råkat klicka utanför skrivfönstret, och då blir ju, som ni säkert känner till, utsuddartangenten istället en gå-bakåt-tangent. Gå-bakåt-tangenten mördade det jag hade skrivit. Hela texten försvann ut i rymden, bokstäverna skildes från varandra och det som varit ettor-och-nollor i en välordnad samexistens beskrivande Jay-Z:s storhet och The Strokes tilltagande litenhet blev istället ett ingenting, en tom vit skärm. Och själv såg jag bara rött. Vanligtvis när ilskan blir för stor brukar jag och Lydia gå ut på taket och kasta sönder en assiette, för vi har ett visst överskott av sådana, men idag är det regnigt och tråkigt och jag tänkte att ett gnälligt blogginlägg är minst lika bra som destruktion för att återfå humöret.

Hathatahatahata!!!

Varför har dom egentligen gjort sudda-ut-tangenten till en gå-bakåt-tangent? Vems jävla idé var det? Vem använder sig av det? Jag har nog aldrig använt sudda-ut-tangenten som gå-bakåt-tangent. Den har stjälpt mig men aldrig hjälpt mig.

Igår hade vi födelsedagsfest för mig. Det var fest på temat ghetto. Vi lyssnade på hiphop, jag fick en guldkedja med ett dollartecken i som födelsedagspresent och Lydia gjorde mig en hjärta-Lydia-tatuering.

Jag försökte posa och se hård och häftig ut, men just därför kunde jag inte sluta skratta. Jävligt irriterande.

Jag är mindre arg nu.

Jag har börjat lära mig arabiska på jobbet. En inte helt oansenlig del av mina arbetskamrater har arabiskt ursprung (och om man räknar bort de otrevliga gubbarna, samt studenterna som bara jobbar lördagar, så blir det i princip bara araber kvar) och de uppskattar mycket när jag hälsar på deras språk.

Det här kan jag säga på arabiska:

- Må frid vara med dig.

- Må frid vara med dig också.

- Hur är läget?

- Läget är bra. Tack min gud.

- Fem.

- Tack.