Bilar

Hej. Jag har varit lite dålig på attuppdatera här. Det beror delvis på att jag inte har haft så mycket tid. Jag har knappt suttit framför en dator sedan i början av förra veckan. Sen beror det också på att jag inte har lika lätt för att hitta på ämnen att skriva om. Jag vill ju egentligen att min blogg ska vara lite mer än en sketen dagbok. Till exempel vill jag att min blogg ska:

• förändra världen
• ge läsaren nya perspektiv på tillvaron och
• framställa mig själv i så god dager att någon slentriansurfare som råkar trilla in i min blogg blir förtjust och vill ha sex med mig
  

Men det är också svårt att uppdatera bloggen eftersom jag har lagt ribban på en väldigt konstig nivå. Det känns som att de enda inläggen som får er läsare att hänga kvar i bloggen är de där jag har hånglat / inte har fått hångla och de då jag har gjort något pinsamt, till exempel fått ett raseriutbrott. Sånt kan jag ju inte skriva om varje dag, för jag träffar sällan tjejer och jag gör faktiskt inte bort mig riktigt så ofta att det skulle funka att skriva om det mer än någon gång i veckan sisådär.

Så. Det var min ursäkt. Jag lägger in en bild på Petter så att ni blir glada. Visst är han snygg? Jag skulle överge min ateistiska övertygelse för att få se ut som honom.

Nu kommer en liten redogörelse för de senaste dagarna:
Jag var i Varberg i helgen. Det var skönt. Jag åt god mat, vi tittade på schlagerfestivalen och jag kramade min mamma hårt.
Det mest spännande var att jag för första gången någonsin fick åka bil ensam. Det var hur kul som helst. Jag skäms över att jag tyckte att det var så kul. Jag har alltid associerat killar som finner nöja i att köra runt i skruttiga bilar (jag åkte i pappas pyttelilla och ordentligt schletna citroën) med Eddie Meduza, snus, äcklig humor, kvinnohat, fula kläder, dålig moral och en svag doft av bajs. Jag vill inte höra till den gruppen. Nåväl. Det var så kul att köra bil på fredagkvällen att jag var tvungen att ge mig ut på lördagen också. Då ringde jag min kära vän Hanna och frågade om hon skulle med på en tur. Vi kom nästan halvvägs ut ur varbergs obefintliga centrum innan jag fick motorstopp mitt i en korsning. Där blev vi stående, helt fantastiskt mycket i vägen. Det var väldigt pinsamt. Jag ringde mina föräldrar som kom med ett snöre och bogserade hem bilen. Jag och Hanna gick hem till henne och bakade muffins. Det är mycket anständigare att baka muffins än att köra bil för nöjes skull.

En nästan lika rolig (och fruktansvärt mycket anständigare) sak är att jag har repat med Spacesuit ballet dancers. Jag ska vikariera för deras basist på två spelningar framöver. SBD är ett band från Uddevalla, vars musikaliska kvalitieter ligger på en betydligt högre nivå än vad jag är van vid. Därför är det motiverat att jag är skitnervös och över mer bas än någonsin.