brandlarmet (las foregaenda inlagg forst)

Ja, det dar var ju lite bisarrt. Jag satt alltsa i godan ro har i datasalen nar det plotsligt borjar tjuta nagot forskrackligt. Sen borjade det valla upp rok. Det var lite kusligt. Jag hade nog blivit riktigt skraj om det inte varit for att alla fransman bara suckade, sa merde, och motvilligt gick mot utgangen. Min gissning ar att for dem som forstar franska battre an jag, sa var det en foreberedd brandovning. For mig var den i allra hogsta grad oforberedd. Dessutom mycket mer realistisk an nagon jag tidigare utsatts for, och med mycket mera rok an jag trodde att man hade pa brandovningar.
Naval, jag gick och kopte mjolk emedan de ansvariga for datasalen vadrade ut roken, och nu ar jag tillbaka.

Universitet ligger valdigt lustigt till. Langt utanfor stan, i ett annat samhalle som heter Bron, och snarare an att sitta ihop med Bron sa sitter universitetet ihop med ett jattelikt kopcentrum. En passande jamforelse ar val ifall GU skulle ligga ute i Kallered. Mellan IKEA och elgiganten.

Naval, innan jag avbrots av den valdsamma brandovningen sa berattade jag om vinprovning i Beajolais. Jag plockar upp traden.
Dar var jag alltsa, utanfor ett 1500-talsslott i en vacker fransk vindal, full som en kastrull pa ljusan dag, omgiven av klasskamrater och larare. Naturligtvis hade jag tappat omdomet och kopte med mig en flaska hem. Min van Emma som har mycket mindre kropp att spa ut alkoholen med, kopte tre. Jag vet inte om det finns nagot samband.
Att prova vin ar valdigt roligt. Jag ar radd att det kan uppfattas som borgerligt, det ar i sa fall nagot som jag tanker lara mig att leva med, for jag gillar det verkligen. Vi nordade ordentligt: gurglade, luktade och smakade pa de olika viner som producerats pa slottet vi besokte (heter vaurenard) sedan 1998. Jag ansag att argangen 2001 var bast, vilket slottsherren inte alls holl med om. Det fran 1999 ar mycket mer komplext och intressant, sa han. Jag medger att jag har ett och annat att lara.

Efter vinprovningen tog vi en lang promenad. Det var stort vackert. Vi pallade vindruvor och snubblade upp och ner for kullarna. Pa bussen hem sov jag en stund. Pa kvallen drack jag mer vin och gick ut och dansade pa en nattklubb som heter Sirius och ligger pa en bat. Av de tva nattklubbar jag har besokt som ligger pa batar (Sirius och Bambam) sa har jag aldrig blivit besviken. Det maste vara det perfekta konceptet. Dessutom var det grym musik. Jag och en klasskamrat vid namn Caroline kom overrens om att eftersom vi har varsin pojk/flickvan i Sverige, sa har vi inget som helst behov av stolthet och fafanga har nere. Foljaktligen dansade jag som en tok fram till den stund da de spelade Mala Vida fran Manu Chaos Liveskiva och jag overgick till att bara vara pinsam.
Sen har Lyon ingen nattrafik att tala om, sa jag promenerade hem. Nar jag gick och lade mig, ungefar 24 timmar efter att jag vaknat samma morgon, tankte jag att jag med dagens promenad i Beajolais, vilt dansande i tre timmar och sedan ytterligare en promenad for att komma hem, nog borjar aterta kontrollen over min Camembert-invaderade mage.