Snö är hitler!

Att "tala om vädret" brukar vara ett idiom för kallprat; att snacka utan att blanda in intressen eller känslor. Men faktum är att jag inte rimligtvis skulle kunna ta upp ett ämne här i bloggen idag som engagerade mig mer än vädret. Det frambringar mer hat i mig, än alla nazister, konservativt kristna (amerikanska) vapenfetichister och strulande datorer i hela världen. Jag längtar så mycket efter våren att jag inte ens kan komma mig för att sexfantisera. Tänk er marken... Jag har inte sett marken sen i december nån gång. Jag skulle göra vad som helst för att få se marken.





Idag repade jag med Spacesuit Ballet Dancers igen. Det får mig att känna mig som en dålig musiker. Men till skillnad från de flesta i det trettonmannabandet är jag ju en ganska ordentlig och strukturerad kille, så de kanske gillar mig lite i alla fall.
Mikael Ingesson gillar mig tillräckligt mycket för att låta mig köra hans bil, när han själv käkar köttbullar från korvan. Det tycker jagär både smickrande och roligt.







Och så här bra var vår spelning på Café Publik i torsdags. Det var riktigt förbannat kul. Jag låtsas att jag är en blind neger, som Stevie Wonder och Ray Charles. Fast jag är tyvärr vit och kan se. Sen hade vi spelning i Varberg igår. Det var rätt grymt det med. John gjorde bort mig framför min mellanstadiekärlek och sen kunde jag vara hur pinsam som helst hela kvällen utan att det gjorde nåt.
På onsdag spelar vi på pustervik. Det kan bli hur trevligt som helst.