EU suger (kuk)
Jag kom på att jag ville skriva ett blogginlägg men kom inte på vad jag ville skriva om. Eller rättare sagt - jag har alltid velat skriva om det här med Lissabon-fördraget, men jag drar mig alltid lite för att vara politisk i min blogg. Men nu tar jag mod till mig, för jag har inget bättre att skriva om. Och jag tycker att det här är så himla sjukt i huvet!
Först fick Frankrike och Nederländerna rösta om fördraget. Båda sa nej. Egentligen räcker det med att ett land säger nej för att fördraget ska falla, för så funkar det enligt EU:s nuvarande grundlag. Det kan man i och för sig tycka är lite konstigt, men så är det. Hur som helst behövde alltså två länders folk säga nej innan man insåg att man var tvungen att avbryta processen. Man skulle ta fram ett nytt förslag till fördrag, som det holländska och franska folket (och resten av EU:s medlemsstater) skulle kunna acceptera. Lyckades man? Det kommer vi aldrig få veta för Frankrike och Holland kommer inte våga ta chansen att fråga folket igen. Däremot fick Irland folkomrösta den här gången. De sa också nej. Enligt gällande EU-fördrag borde Lissabon-fördraget återigen falla och behöva revideras. Men det sker inte. Processen fortsätter, alla övriga länder ratificerar fördraget, utan att fråga sina befolkningar och Irland får "betänketid" om hur de vill tolka sitt folkomröstningsnej (vadå tolka? de sa nej, hallå!). Jag tycker att det är sinnessjukt. Det hade på något sätt varit rimligare om man inte hade frågat folket från första början. Då hade man kunnat låtsas som att man ändå trodde att man hade folkets stöd. Nu är det så uppenbart att man skiter fullkomligt i folkviljan.
Och nu till Sveriges agerande. Det blir ingen folkomröstning här. Det var aldrig ens tal om att låta folket rösta. Kan det bero på att man lärde sig av EMU-omröstningen, där en stor riksdagsmajoritet blev överkörd? Klart är i alla fall att samma partier är positiva till fördraget som var positiva till EMU, endast vänsterpartiet och miljöpartiet är emot. Att bara förmoda att svenska folket skulle vara positiva till Lissabon-fördraget, eftersom våra folkvalda är det, är helt klart en grov chansning (om man t.ex. betänker vår inställning till EMU eller det faktum att alla de tre folk som fått rösta om Lissabon-fördraget har sagt nej). Hur som helst ska riksdagen rösta om fördraget den 20e november. Det kommer att bli ja. Egentligen, om EU följde sin egen grundlag, finns det ingen anledning att ta ställning till fördraget nu, eftersom Irlands folkomröstning redan fällt det. Men ja, det skiter man uppenbarligen i.
Skulle jag då rösta ja eller nej, om vi hade fått folkomrösta om Lissabon-fördraget? Det vet jag faktiskt inte. Det är inte alls omöjligt att jag hade röstat ja. Jag skriver i alla fall inte det här för att jag är emot fördraget som sådant. Problemet är ju, och anledningen till att jag skrivit hela detta, alldeles för långa, blogginlägg är ju att jag inte vet. Jag vet inte ens vad fördraget innebär. För det har ju inte debatterats. Det är en ganska omfattande förändring av EU:s grundlag, som är överordnad Sveriges grundlag, och jag vet inte ens vad det innebär. Det är det som är så ofattbart odemokratiskt.
Och nu till lite trivialare frågor. Vad gjorde jag i helgen månntro? Jo, Pickadoll spelade på Slussens pesionat på Orust. Så här vackert var det där:
Vi spelade även på Sticky Fingers i torsdags. Torsdagens spelning var den bästa på mycket länge, men som helhetsupplevelse var spelningen på Orust trevligare. Vi fick himla mycket god mat, sov i hotellsängar med havet precis utanför fönstret och på kvällen söp vi hårt. Supandet blev ett slags eldprov för mitt nya liv med resorb. Men några ordentliga slutsatser kan jag inte dra. Jag spydde inte som en hund på söndagen, vilket annars är brukligt när jag dricker såpass mycket som jag gjorde i lördags. Däremot mådde jag pyton i morse. Jag gick upp vid 8 för att tvätta. Mådde skit. Sov i två timmar. Försökte hjälpa Lydia med tvätten men mådde skit och gick och lade mig igen. Gick upp vid 13 och mådde bra. Det hela påminde väldigt mycket om en bakfylla. Kan det vara så att jag med hjälp av resorb sköt upp bakfyllan i 24 timmar? Det låter märkligt. Men jag känner att jag måste fortsätta testa innan jag kan dra några säkra slutsatser.
Först fick Frankrike och Nederländerna rösta om fördraget. Båda sa nej. Egentligen räcker det med att ett land säger nej för att fördraget ska falla, för så funkar det enligt EU:s nuvarande grundlag. Det kan man i och för sig tycka är lite konstigt, men så är det. Hur som helst behövde alltså två länders folk säga nej innan man insåg att man var tvungen att avbryta processen. Man skulle ta fram ett nytt förslag till fördrag, som det holländska och franska folket (och resten av EU:s medlemsstater) skulle kunna acceptera. Lyckades man? Det kommer vi aldrig få veta för Frankrike och Holland kommer inte våga ta chansen att fråga folket igen. Däremot fick Irland folkomrösta den här gången. De sa också nej. Enligt gällande EU-fördrag borde Lissabon-fördraget återigen falla och behöva revideras. Men det sker inte. Processen fortsätter, alla övriga länder ratificerar fördraget, utan att fråga sina befolkningar och Irland får "betänketid" om hur de vill tolka sitt folkomröstningsnej (vadå tolka? de sa nej, hallå!). Jag tycker att det är sinnessjukt. Det hade på något sätt varit rimligare om man inte hade frågat folket från första början. Då hade man kunnat låtsas som att man ändå trodde att man hade folkets stöd. Nu är det så uppenbart att man skiter fullkomligt i folkviljan.
Och nu till Sveriges agerande. Det blir ingen folkomröstning här. Det var aldrig ens tal om att låta folket rösta. Kan det bero på att man lärde sig av EMU-omröstningen, där en stor riksdagsmajoritet blev överkörd? Klart är i alla fall att samma partier är positiva till fördraget som var positiva till EMU, endast vänsterpartiet och miljöpartiet är emot. Att bara förmoda att svenska folket skulle vara positiva till Lissabon-fördraget, eftersom våra folkvalda är det, är helt klart en grov chansning (om man t.ex. betänker vår inställning till EMU eller det faktum att alla de tre folk som fått rösta om Lissabon-fördraget har sagt nej). Hur som helst ska riksdagen rösta om fördraget den 20e november. Det kommer att bli ja. Egentligen, om EU följde sin egen grundlag, finns det ingen anledning att ta ställning till fördraget nu, eftersom Irlands folkomröstning redan fällt det. Men ja, det skiter man uppenbarligen i.
Skulle jag då rösta ja eller nej, om vi hade fått folkomrösta om Lissabon-fördraget? Det vet jag faktiskt inte. Det är inte alls omöjligt att jag hade röstat ja. Jag skriver i alla fall inte det här för att jag är emot fördraget som sådant. Problemet är ju, och anledningen till att jag skrivit hela detta, alldeles för långa, blogginlägg är ju att jag inte vet. Jag vet inte ens vad fördraget innebär. För det har ju inte debatterats. Det är en ganska omfattande förändring av EU:s grundlag, som är överordnad Sveriges grundlag, och jag vet inte ens vad det innebär. Det är det som är så ofattbart odemokratiskt.
Och nu till lite trivialare frågor. Vad gjorde jag i helgen månntro? Jo, Pickadoll spelade på Slussens pesionat på Orust. Så här vackert var det där:
Vi spelade även på Sticky Fingers i torsdags. Torsdagens spelning var den bästa på mycket länge, men som helhetsupplevelse var spelningen på Orust trevligare. Vi fick himla mycket god mat, sov i hotellsängar med havet precis utanför fönstret och på kvällen söp vi hårt. Supandet blev ett slags eldprov för mitt nya liv med resorb. Men några ordentliga slutsatser kan jag inte dra. Jag spydde inte som en hund på söndagen, vilket annars är brukligt när jag dricker såpass mycket som jag gjorde i lördags. Däremot mådde jag pyton i morse. Jag gick upp vid 8 för att tvätta. Mådde skit. Sov i två timmar. Försökte hjälpa Lydia med tvätten men mådde skit och gick och lade mig igen. Gick upp vid 13 och mådde bra. Det hela påminde väldigt mycket om en bakfylla. Kan det vara så att jag med hjälp av resorb sköt upp bakfyllan i 24 timmar? Det låter märkligt. Men jag känner att jag måste fortsätta testa innan jag kan dra några säkra slutsatser.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home